Jag förstår verkligen inte vad fan folk tänker med. Vad har du för problem egentligen?!

En hemsk vecka är äntligen över och jag behöver inte längre känna denna enorma saknad som har gnagit mig. Ikväll kommer han hem, min älskade bättre hälft. Och jag har till och med försökt städa lägenheten med en helt sönderfestad tumme. Det tycker jag borde säga allt om hur mycket denna karl betyder för mig. Men än är det några timmar kvar och dessa timmar tänker jag spendera på balkongen i solen, med en brunch, och promenerandes i skogen eller något. Det känns som en ypperlig plan, enligt mig själv. Puss♥

Chockade hela världen, min kropp och ja, framförallt mig själv som person, genom att idag försöka mig på att jogga för första gången på flera år. Jag vet att det inte riktigt funkar med min kropp som det gör för många andra, men att jogga intervaller är väl bra mycket bättre än ingenting. Så ska försöka få igång det och en riktig mängd med powerwalks nu framöver. En frisk kropp leder till en frisk själ och en därmed allmänt frisk Sara, vilket inte brukar vara speciellt vanligt när det gäller mig. Jag har lyckats kasta av mig dryga 10 kilo sen förra April, men jag har några kilon till som skulle kunna försvinna, mest just för mitt välmående. Ju färre kilon som belastar mina stackars knän, desto bättre. Med detta säger jag dock inte att jag kallar mig själv för stor, eller mullig, eller dylikt. Jag är i själva fallet normal, enligt mig själv. Men bort ska dom och allt bättre ska jag må. Sen gör det ju ingenting att kunna titta i spegeln och inte vara helt missnöjd med det man ser. Dit har jag nått nu, men saker kan alltid bli bättre. Min kropp behöver muskler och med det kommer vikten ändras. Dock är vikt bara en siffra. En guideline. Jag bryr mig egentligen inte så mycket om vad det står på vågen. Kan jag se på mig själv och känna att jag ser sund ut och kan ha på mig det jag vill på ett vettigt sätt så är jag alldeles perfekt som jag är. Så det så. Puss♥

Jag tog körkort idag, woop woop! Bra dag :) Puss♥

Sitter och tittar ut genom fönstret och förundras över detta lands eviga pendlande i väderlek, fram och tillbaka. Självklart är jag glad att det ständigt blir varmare, men när de ena dagen snöar och dagen efter är närmare 15 grader varmt blir man förundrad. Jag skulle helst se att det här vädret höll sig nu. Om det ser ut såhär nästa veckan blir jag ledsen. Eller snarare förtvivlad, haha. Jag behöver bättre väder för att ta mig igenom den veckan. Jag kommer behöva alla tummar och alla tår ni kan tänka er, så hjälp mig är ni rara. Puss♥

Nej, jag är inte död. Jag hinner bara inte göra någonting. Hinner inte stanna och andas. Det som återstår av mars kommer att gå i ultrarapid och jag kommer inte hinna märka vad som slog mig, hoppas jag. Är begravd i skolarbete från topp till tå och ska snart hem till Flen för en lite längre period, för att ta hand om lite saker. Det vore så skönt om allt som nu väntar bara kunde gå bra. Snälla, gode gud. Jag vet nämligen inte vad jag ska ta mig till annars. Men det är väl ingen idé att anta att allt ska gå åt skogen ännu. Jag får väl bara vänta och se. Och ni, mina kära läsare, får försöka vara lika tålmodiga som jag. På återseende! Puss♥

Sara Pierre, 140 år gammal, gråter floder över att På Spåret inte återkommer förrän i höst. Tusan också! Hur ska man nu allmänbilda sig? Spela TP en gång i veckan? Tål att tänkas på.. Puss♥

Sitter hemma och tycker synd om mig själv. Jag är apförkyld, igen. Börjar undra om jag kanske är allergisk mot något. Tycker jag är täppt i näsan och lite småkliig i halsen mest hela tiden. Jag är säkert allergisk mot något kul också. Som typ hår. Mitt eget hår. Eller godis. Det skulle inte förvåna mig överhuvudtaget. Det känns som om världen har skapat en kupp mot mig; att jag ska behöva vara täppt i näsan konstant. Det straffet kanske hade varit logiskt om jag hade överkonsumerat nässpray och varit beroende, men jag gör faktiskt allt jag kan för att låta bli. Använder det så sällan jag kan och överstiger aldrig ordinationerna på förpackningen. Så om jag får säga något till den som styr där uppe; Jag förtjänar inte det här! Så lämna mig ifred och hitta någon annan att trakassera, tack. Puss♥

Den hemska känslan av att äta så pass mycket att man i princip rullar fram, den sitter i alldeles för länge tycker jag. Jag tror att jag kommer få rulla fram i bra många timmar till. Imorgon blir det att dansa arslet av oss, på en sittning med tema barnkalas, eller något dylikt. Därför sitter vi och taggar till filmer på charmiga personer som denna lilla knodd. Puss♥

Sådär alldeles för sent är nu äntligen nyjuveler till naveln på väg hem. Ska bli underbart att kunna bära något som är helt. Det var ett tag sen. Utöver det är äntligen något ännu mer behövligt på väg; ett skin till mobilen. Mitt vackra och tidigare trogna skal har trillat av mest hela tiden och kan inte längre räknas som fullt dugligt. Ska bli skönt att kunna känna sig lite bättre, lite helare.

Kallt i lägenheten. Ensam av en så dum anledning att jag helst vill spy. Deadlines på lördagar varje vecka hela våren. Plugg på en fredagkväll. Nej, nu strejkar jag. Jag tänker kura ner mig i sängen med 18 filtar och inte öppna ögonen igen förrän denna hemska dag är över. Puss♥

Helgen är avslutad och både armar och knän pryds med blåmärken. Det verkar vara mitt lott i livet. Jag kan väl dock inte påstå att det är en överraskning direkt, jag är ju trots allt ett måndagsbarn. Helgen har spenderats med många människor som ligger mig nära om hjärtat och jag måste säga att jag är väldigt nöjd. Fina Bello fick sin första utgång i fredags som toppades med en förfest som heter duga. För första gången på länge tillhörde jag det gamla gänget och jag måste faktiskt säga att jag denna gång tyckte det var rätt roligt. Avslutade dagen med skräpmat innan det bar hem till sängen för den sämsta natten ever. Jag sov i princip ingenting och jag vet inte riktigt varför. Lyckades dunka i den blåa armbågen i väggen ett x antal gånger och trillade i princip ur sängen två gånger. Man kan ju undra vad jag drömde om.. Lördagen spenderades med att sniffa bebis och njuta av familjetid innan det blev dags för en kväll med Dracula. Åh herre jösses vad kul det spelet är, om än något vidrigt! Allt är nersläckt, golvet knarrar, hemsk bakgrundsmusik och alla går runt på helspänn. Det kan ge väldigt intressanta resultat. Om ni aldrig spelat det spelet; testa! Dock rekommenderar jag nästan att man ska vara fulltaligt. Vi var sju stycken och det är nästan för lite. Maximalt antal är 12 och jag tycker det är en rätt behaglig mängd att spela med. Idag ska vi inte ha lika roligt.. Idag blir det nog bara att ta det lugnt. Jag har mycket att tänka på för tillfället, mycket nu information ifrån helgen som jag inte riktigt vet hur jag ska hantera. Plugga lite, promenera lite.. Så blir det nog. Puss♥

Problem som uppstår med tiden tycker jag är intressanta. Dock är inte problem rätt ord direkt. Ovanor kanske är mer passande. Irritationsmoment? Jag har tidigare inte haft några som helst problem med att laga mat till en person. När jag varit själv tidigare har jag nästan tyckt det varit kul att laga till enbart mig. Det hela slog nog om först nu, när det sker mer ofta. O sover alltid borta några dagar i veckan och dessa dagar har jag alltid dålig motivation. Hur kul är det att laga mat till en person när man vant sig vid att laga till minst två och sen matlådor på det? Jag som gnäller på andra för att dom inte äter som dom ska och så klarar jag inte av att äta vettigt själv. Första måltiden går väl oftast bra men sen börjar jag slarva. Nu är väl kanske omständigheterna lite speciella just den här gången och den här veckan, men jag kan inte påstå att det gör det hela mer okej. Äta bör man annars dör man har väl printats in ganska vackert sen man var ett litet barn. Och att sen lura sig själv att tro att det funkar att slarva med det halva veckorna och sen orka träna ändå, den är bra. Då lurar man ju ingen annan än just sig själv. Bra sätt att ta hand om din kropp Sara, bra jobbat!